En av mina närmaste vänner och den som förutom mina föräldrar betytt mest för mig genom alla åren. Den mentor och vän han kom att vara för mig från min första sommar på Ovanåkers kyrkogård 1978 har spelat en otroligt viktig roll i mitt liv. Att jag är som jag är och tänker som jag gör har Hasse mycket del i. Undrar alltid om han förstod det, men jag hoppas.
Många minnen och jag tror inte jag kan hitta ett enda negativt eller tråkigt. Det var väl lite såhär att Hasse passade mig och jag honom. Vi sa båda vad vi tyckte och vi respekterade varandras åsikter.
Tyvärr har vi väl inte umgåtts så mycket genom åren men det har alltid varit som vi setts dagen innan när vi väl träffats trots att det varit långt emellan.
Känns tungt och mina tankar går till dig Monica och till sönerna Dake och Ica med familjer.
Tack för att du fanns Hasse, och vi ses på en annan plats nästa gång.
***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar